Blocket har ju, som hundförmedlande instans betraktat, ett inte särskilt bra rykte. Det är liksom skillnad på att kränga bord, råsaftcentrifuger och slalompjäxor jämfört med att hitta nya, varaktiga hem åt levande varelser.
Eller borde vara.
Ibland byter jag flik från ”för hemmet” och går in på ”djur” istället. Då kan jag drabbas av Blocketdeppighet.
Nedan ett par bilder som får illustrera varför:
Vad kan man göra då? Mer än att inte svara på Blockets hundannonser förstås? Jag hoppas ju på att man kan komma långt genom att erbjuda bra hundkurser och lära människor att umgås med hundar på ett vettigt sätt. Men hur når man dem som marknadsför sina valpar som allergivänliga eller säljer en ”vakt-hund”? Förmodligen genom att arbeta för att öka respekten för djur och djurs rättigheter genom att betona att ett djur är aldrig en present.
Ett väldigt långsiktigt arbete som kan kännas tröstlös en decemberkväll med Blocket i paddan.