Hade ett helt perfekt nyår. Gaia är inte skotträdd men det var ändå skönt att dra till skogs. På nyår gick vi en lång och något förvirrad promenad (slutade med att vi var tvungna att gå över vad som kändes som ett ändlöst kalhygge för att komma tillbaka till bilen som vi ställt
På kvällen lagade vi trerätters, spelade spel och hemnetade hus på landet tills det bara var någon halvtimma kvar på det gamla året. Då tog vi bilen upp till det höga berget vid gruvan och såg på fyrverkerierna, vi satt i bilen hela gänget och vi tvåbenta skålade i champis och jag måste erkänna att jag, som alltid, kände de där höga förväntningarna på det nya året kicka in. 2013 var ett effektivt år, jag tog moppe- och sedan bilkörkort, började på instruktörsutbildningen, gick matcher, gick på dejter och gick gick gick Årsta ut och in med min älskade, älskade, älskade Gaia. Men i övrigt imponerade det inte särskilt så det känns bra att gå in i ett nytt år, jag har så många planer som jag vill förverkliga. I det djupa andetaget har jag Dalarnas rena skogsluft, i bakhuvudet en röst som säger ”nu kör vi”.
